Ska jag söka hjälp för de nattliga andningsuppehållen?

Efter reklamen: Den perfekta tuppluren - så länge ska du sova

Fråga: Jag är en 70-årig man med några kilos övervikt och en kärlek för god mat och goda viner. De senaste åren har jag upplevt en tilltagande trötthet. Jag känner mig sällan utvilad när jag vaknar på morgonen och sover ganska oroligt.

Min fru har påtalat att jag snarkar och även har andningsuppehåll på nätterna. När jag har pratat med mina vänner om detta så har de nämnt sjukdomen sömnapné som en möjlig orsak. Vad är det? Är det här något jag borde söka hjälp för? Förutom kulmagen så har jag behandling för högt blodtryck och har tidigare haft en hjärtinfarkt.

/Tomas

Susannes trötthet var sömnapné: ”Apparaten räddade mitt liv”

Läkaren Hanna Brännlund svarar: "Sömnapné kan ge effekter på hjärta och blodkärl"

Trötthet, som du beskriver, kan vara ett symtom på många sjukdomar och tillstånd. Men när du också beskriver att du sover oroligt, aldrig känner dig utvilad på morgonen samt snarkar och har andningsuppehåll så låter det väldigt mycket som sömnapnésymtom. Så jag tänker att dina vänner har gjort en klok bedömning av dina symtom och ditt mående.

Sömnapné är en folksjukdom som karakteriseras av korta andningsuppehåll under sömnen. Det är således en vanlig åkomma som till viss grad kan förekomma hos upp till tio procent av befolkningen. Alla åldersgrupper kan drabbas men det är vanligast inom intervallet 3–12 år samt inom intervallet 50–70 år. Tillståndet kan vara dubbelt så vanligt hos män än som hos kvinnor.

I takt med viktökningen i befolkningen så ökar förekomsten av sömnapné då det har en direkt koppling. Övervikt är en väldigt vanlig orsak till sömnapné. Hos barn är den vanligaste orsaken förstorade halsmandlar och förstorad körtel bakom näsan, som gör att det blir trånga förhållanden i halsen.

Vanliga symtom på sömnapnésyndrom är precis som du beskriver dagtrötthet, men också muntorrhet på morgonen, humörsvängningar samt morgonhuvudvärk. Man har ofta en orolig sömn, och kan behöva gå upp och kissa flera gånger på natten. Dålig sexlust är också ett vanligt beskrivet symtom.

Sömnapné delas in i graderna mild, måttlig eller grav. Det är mängden andningsuppehåll samt hur långa de är som avgör graden av sömnapnésyndrom. Förutom att sömnapné orsakar dagtrötthet så kan det faktiskt också ge negativa långsiktiga effekter på hjärta och blodkärl. Vid varje andningsuppehåll reagerar kroppen med stress och det frisätts då stresshormoner i kroppen. Detta leder till ökad puls och blodtryck samtidigt som det blir en syresänkning i blodet på grund av andningsuppehållet. Vi vet att ett obehandlat sömnapnésyndrom ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, kärlkramp, stroke samt depression.

Jag tycker att du ska boka en tid på vårdcentralen för undersökning och utredning. Vid misstanke om sömnapné görs en undersökning med nattlig andningsregistrering. Du blir då utrustad med en mätare som man har på sig i hemmet under en natt när man sover. Man kan med den mäta luftflödet, andningsrörelser, syremättnad i blodet samt mängden andningsuppehåll.

Svårighetsgraden av sömnapné är det som avgör vilken behandling som kommer att rekommenderas. Syftet med behandlingen är att ta bort andningsuppehållen och på så sätt förbättra måendet och minska risken för följdsjukdomar. Viktreduktion är alltid en mycket viktig del oavsett graden av sömnapné. De vanligaste behandlingarna vid sömnapné är en apnéskena som utprovas av tandläkare eller en CPAP-maskin.

Orsaker och riskfaktorer till sömnapné:

• Övervikt/fetma. 75 procent av de som har sömnapnésyndrom är överviktiga.
• Snarkning.
• Trångt i halsen och luftvägar vid till exempel en liten käke, överbett eller stora halsmandlar.
• Alkohol gör att muskler i svalget blir mer avslappnade vilket kan bidra till att luftvägarna täpps till.
• Läkemedel. Vissa starka smärtstillande eller lugnande läkemedel kan ha samma avslappande effekt som alkohol.
• Rökning. Orsakar en inflammatorisk slemhinnesvullnad.
• Vissa sjukdomar kan öka risken som till exempel hypotyreos (underfunktion på sköldkörteln) och diabetes.

Foto: Shutterstock/TT